Bo på Ormberget

All gas är för längesedan tömd, bensintändarna ska vi inte tala om. Alltmer desperat söker jag igenom lägenheten på jakt efter tändstickor som inte finns. Slutligen återstår inget annat än de militära stormstickorna.

... med min föresats att inte röka på en hel månad. Jag lyckades visserligen skära ned på konsumtionen, men på det hela taget ser jag det som ännu ett misslyckande i kampen mot beroendet. Då kom det en länk från Lasse. Den ledde till en video på YouTube, ett ståupp-inslag från en gammal Letterman-show anno 1993. En för mig okänd ståuppare, Bill Hicks, skämtar om olika saker, allt från homosexuella äktenskap till rökning. Jag gjorde en redigering av videon och klippte ut det som handlade om rökning. Sedan kände jag mig lite mindre besviken över mitt eget tillkortakommande. Kolla:

Min konsumtion av cigaretter 2008: 140 askar ≈ 2800 cigaretter ≈ 6,47 cig/dag. Den rökbara delen av en cigarett är 5 cm. Alltså: 2800 x 5 cm = 14000 cm. Det betyder att jag drog i mig 140 meter cigaretter förra året.
Ett paket cigaretter kostar 49 kronor., vilket innebär att jag köpt cigaretter för 6860 kronor under 2008.
Vad duktig jag är!
;-)

Jag har använt många olika metoder för att påminna mig om vilka djävulska gifter som ryms i de vita Prince-paketen. Det här är en av dem:



Lika förbannat sitter jag nu här och inhalerar de dödsbringande toxiderna. Det imbecilla begäret tenderar att övervinna det lilla som finns kvar av förnuftigt beteende.

Husläkaren meddelade nyss resultatet från spirometriundersökningen: "97 % av den förväntade lungkapaciteten för personer i min ålder, inga hållpunkter för kol." Det får man vara nöjd med. Å andra sidan gav blodprovet besked om att jag har struma. Va?? Den 17 april ska jag ultraljudas för bedömning av storleken på min sköldkörtel. Va fan är det frågan om? Vill dom ha in mig i vårdapparaten redan?

Nästa vecka bör jag få veta något om hur det står till med mina lungor efter sisådär 45-50 års rökning. Väntar också på resultat av lungröntgen. Okej, jag är lite spänd inför beskeden. Förhoppningsvis har jag inte dragit på mig kol eller något ännu värre. I kväll röker jag av ren nervositet. Annars tror jag att jag är på god väg att sluta med giftpinnarna. Det här året har jag lyckats skära ner kraftigt på konsumtionen; i stället för cirka 25 askar normalkonsumtion på 2 1/2 månad har jag reducerat till 5 askar. Och en månad lyckades jag hålla upp helt.

Tänk om beskedet från läkaren blir att mina lungor ser helt okej ut. Kommer jag då att tänka som förr 'det här går ju fint, jag fortsätter att röka, jag tillhör undantagen som klarar mig från lungcancer'? Nä, jag hoppas att jag inte hamnar i den fällan igen. Det måste bli ett slut på det här slaveriet som tobaksbolagens ägare och arbetare levt så gott på. (Då talar jag inte om den tid då det var slavar som skördade tobaksfälten. De levde knappast gott på rökarnas bekostnad.)

Det senaste rökuppehållet blev två veckor långt. I dag njuter jag av filterförsedda vita Prince igen. På måndag börjar nästa rökfria period. Det går ju fint det här! Har konsumerat ungefär tre askar det här året. Det normala hade varit bortåt 20 askar, så det går åt rätt håll, trots 'återfallen'. Dessutom har jag renskrivit åtta A4 för romanhelvetet.

Det normala är att jag vaknar efter cirka fyra, max fem timmars sömn. När jag vaknade i dag hade jag sovit utan att vakna i över åtta timmar. Fattar inte varför. Men, som sagt, jag har blivit tröttare sedan jag - höll på att skriva "slutade" men det har jag ju inte gjort - började med de här lite längre rökuppehållen. Efter syndandet för en dryg vecka sedan har jag nu gått in i en ny rökfri period. Den 18 mars ska jag genomgå en spirometri-undersökning. För den som inte vet det så är spirometri en undersökning av hur lungorna fungerar. Hoppas att de många årens rökande inte givit mig kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), som ju är en sjukdom många har utan att veta om det.

Träffade min husläkare i måndags. Hon var vänligt berömmande och sa att om jag kunnat hålla upp med rökningen en hel månad så borde det vara fullt möjligt för mig att sluta helt. Jag tror att hon har rätt, men har än så länge bara bestämt mig för att göra så långa uppehåll från rökningen som möjligt.

Häromdan var det blodprovstagning, i dag lungröntgen. Besked om resultaten nästa vecka. Gick förbi många butiker som säljer cigaretter på hemvägen, men lyckades motstå den upprepade frestelsen att köpa en ask vita Prince mjuka.

Biblioteket meddelade att den beställda boken "Fjärilen i min hjärna" kommit. Nu har jag läst den. En märklig liten skrift av den forne medarbetaren på Aftonbladet, Anders Paulrud. Det har bara gått drygt en månad sedan han dog. Bokens texter skrevs augusti-september förra året, om jag har förstått rätt.



I början av boken beskriver han en upplevelse som fick mig att associera till en egen liknande.



Jag minns en enda dröm från min barndom, och precis som för Anders utspelades den i samband med att jag var nedsövd för att få "körtlarna" bortopererade, som man sa på den tiden. I min dröm var det månljus natt, ett mörkblått ljus, jag befann mig vid havsytan och tittade upp mot akterpartiet på ett Vasa-liknande skepp. Mest minns jag ljudet, ett statiskt surrande ton-kluster, som ett länge ljudande ackord, vibrerande, kanske som ljudet inne i en transformatorstation. Vad som skedde efter operationen minns jag också, men det är en annan historia.

Omslagsbilden på Anders bok föreställer ett snitt av hans hjärna. Bilden togs i samband med att han drabbats av en äggstor tumör. Den operationen överlevde han, lungcancern kom senare och den klarade han inte. Han skriver en del om sitt rökande och han slutar aldrig röka, inte ens under den sista tiden på Ersta hospice. Jag läser vad han skriver och känner mig inte röksugen.

Citat ur Aftonbladet:


Länk till tv-intervju med Anders i Nytorgsparken på Söder:

http://wwwc.aftonbladet.se/atv2/popup_qt.html?id=categories/Livsstil/0705/2151

http://www.youtube.com/watch?v=Sk1lmUzLlZU

Men tro inte att jag har gett upp. Nu tas det nya tag!

Alltså, som om det inte räcker med att kämpa mot alla de återkommande rökreflexerna, dessutom ser min internetleverantör Comhem till så att jag inte kommer ut på nätet under flera dygn. Det är i sådana här lägen som man är tacksam över att man lever singelliv, att stressen och aggressionerna inte behöver gå ut över någon stackare som lever i ens omedelbara närhet.

Men det finns glädjeämnen även under rök- och internetabstinensen. Det kommer en fascinerande Powerpoint-fil från Erik och en länk till en chockande och rolig video från Lasse. Tack grabbar! Pps:en kan jag inte lägga ut här, men väl länken till videon: http://shizzville.com/video/guaranteed-way-quit-smoking

Först två bilder som en liten introduktion:





Jag återkommer till texten.