Den senaste bilden
Äventyret vardag
Först mötte jag katten Sotis i trappuppgången.
I soprummet kunde jag konstatera att det varit julafton.
Knappast en vecka utan att en teve eller dator slängs.
Jag tog vägen längs vattnet.
Där uppe bor jag.
Här blir det svindyra bostadsrätter.
Sedan började det regna och jag slutade fotografera.
I soprummet kunde jag konstatera att det varit julafton.
Knappast en vecka utan att en teve eller dator slängs.
Jag tog vägen längs vattnet.
Där uppe bor jag.
Här blir det svindyra bostadsrätter.
Sedan började det regna och jag slutade fotografera.
Skillnaden mellan klassisk dagbok och nutida blogg.
Vilken behaglig känsla att få vara så här totalt egotrippad. Jag skriver och ingen som inte vill behöver läsa.
Alltså:
Jag är en gammal dagboksskrivare. Vet inte när exakt jag började plita ner korta anteckningar om vad som skedde i mitt liv, men jag tror att det var någon gång i 20-årsåldern. Tyvärr finns inte den första dagboken kvar; antagligen rev jag sönder eller brände upp den när jag upptäckt att min mor tjuvläst den. Det var hon som en gång givit den till mig som en present för att hon ville uppmuntra mitt skrivande. Att hon sedan läste den bakom ryggen på mig, berodde på att hon var orolig för hur jag levde och ville veta mer om det som jag inte berättade om för henne. Typ: Hur mycket vin dricker han egentligen? Använder han droger? Jag minns fortfarande den lilla versen som hon bifogade till det svarta vaxdukshäftet:
Ibland en dikt
ibland en bikt
men ändå - någon sorts plikt.
Sedan dröjde det ett tag innan jag tog upp dagboksskrivandet igen. Den äldsta dagboken är från 1962 (se bild), då jag var 22 år och bodde på Herrhagen i Karlstad.
Jag märker att jag avvikit en smula från vad min rubrik utlovade; en betraktelse över skillnaden mellan klassiskt dagboksskrivande och nutida bloggande. Jag ber att få återkomma till det temat.
Alltså:
Jag är en gammal dagboksskrivare. Vet inte när exakt jag började plita ner korta anteckningar om vad som skedde i mitt liv, men jag tror att det var någon gång i 20-årsåldern. Tyvärr finns inte den första dagboken kvar; antagligen rev jag sönder eller brände upp den när jag upptäckt att min mor tjuvläst den. Det var hon som en gång givit den till mig som en present för att hon ville uppmuntra mitt skrivande. Att hon sedan läste den bakom ryggen på mig, berodde på att hon var orolig för hur jag levde och ville veta mer om det som jag inte berättade om för henne. Typ: Hur mycket vin dricker han egentligen? Använder han droger? Jag minns fortfarande den lilla versen som hon bifogade till det svarta vaxdukshäftet:
Ibland en dikt
ibland en bikt
men ändå - någon sorts plikt.
Sedan dröjde det ett tag innan jag tog upp dagboksskrivandet igen. Den äldsta dagboken är från 1962 (se bild), då jag var 22 år och bodde på Herrhagen i Karlstad.
Jag märker att jag avvikit en smula från vad min rubrik utlovade; en betraktelse över skillnaden mellan klassiskt dagboksskrivande och nutida bloggande. Jag ber att få återkomma till det temat.
Ska jag avge ett nyårslöfte?
Två dygn kvar ...
Okej, ska det bloggas så ska det.
Hm, hur får man till en större grad på bokstäverna här? Kringla plus plustecken tycks funka. Det där begriper väl inte Windowsanvändarna, men det är alltså ett tangentsbordskommando i Mac-världen.
Klockan är ett, lördag är det och alltså två dagar kvar till nyårsafton. Jag måste nog skynda i väg till bolaget i Liljeholmen. Jag tror att dom stänger klockan tre. Har bara några glas rött kvar i Gredos-kartongen. Lite billig skumpa måste jag väl ändå ha till nyårsnatten, även om det bara blir en skål framför spegeln.
Jag återkommer.
Hm, hur får man till en större grad på bokstäverna här? Kringla plus plustecken tycks funka. Det där begriper väl inte Windowsanvändarna, men det är alltså ett tangentsbordskommando i Mac-världen.
Klockan är ett, lördag är det och alltså två dagar kvar till nyårsafton. Jag måste nog skynda i väg till bolaget i Liljeholmen. Jag tror att dom stänger klockan tre. Har bara några glas rött kvar i Gredos-kartongen. Lite billig skumpa måste jag väl ändå ha till nyårsnatten, även om det bara blir en skål framför spegeln.
Jag återkommer.
Bildtest
Aha, plötsligt gick det att infoga en bild. Ursäkta blogg.se - jag var tydligen lite för snabb i mitt sura omdöme. Bilden togs på Meerufenfushi, Maldiverna, för många år sedan.
Ska jag börja blogga?
Frågan i rubriken är egentligen retorisk, jag har ju redan börjat.
Tyvärr upptäckte jag alldeles nyss att min webbläsare Firefox inte har stöd för uppladdning av bilder här. Svagt av blogg.se att inte ge stöd för det. Kanske gör det att jag kommer att avstå från den här sidan som blogg för mig. Det finns massor av andra sajter som tillåter browsers av alla de slag och som dessutom tillåter uppladdning av både ljud och videor - gratis!
Det går att komma undan den här begränsningen, men det kräver att jag läser igenom och förstår en lång beskrivning på engelska, och dessutom vidtar alla de åtgärder som krävs ... Jag får se hur det blir med det. Tills vidare får jag nöja mig med bokstäver.
Tyvärr upptäckte jag alldeles nyss att min webbläsare Firefox inte har stöd för uppladdning av bilder här. Svagt av blogg.se att inte ge stöd för det. Kanske gör det att jag kommer att avstå från den här sidan som blogg för mig. Det finns massor av andra sajter som tillåter browsers av alla de slag och som dessutom tillåter uppladdning av både ljud och videor - gratis!
Det går att komma undan den här begränsningen, men det kräver att jag läser igenom och förstår en lång beskrivning på engelska, och dessutom vidtar alla de åtgärder som krävs ... Jag får se hur det blir med det. Tills vidare får jag nöja mig med bokstäver.
