Bo på Ormberget

Något om det som var och är, men inte mycket om det som kommer.

Kastanjer

När det är höst och jag ser kastanjeträdens frukter, tänker jag nästan alltid på ett särskilt träd, ett träd som jag ofta passerade under i min barn- och ungdom. Någon gång vill jag skriva en dikt om det trädet, om de blanka kastanjerna man förde mot läpparna – men det får bli en annan gång. Trädet finns kvar, så här såg det ut för tre år sedan:


John Ericssonsgatan i Karlstad.


Ett annat träd.

Tjenare igen min käre vän. Jag har just varit inne på några av dina bloggar. Härligt att läsa! Kommer att bli en vana. Kanske skall öppna en så småningom, vet ej riktigt hur man gör? Läste din senaste. Likheter finns, men Le Clezio har ju precis spikrakt hår Tub har vackra vågor i sitt. Hoppas du ser kommentaren även om denna blogg är lite äldre.

Lasse

Kul att du är här Lasse. Hör av dig när det är dags för dig att skapa en egen blogg, jag kanske kan bistå med några tips.