Bo på Ormberget

Jag har surfat runt lite i bloggvärlden och slagits av hur gosigt och mysigt det verkar vara på många håll. Inte överallt, men ändå påfallande ofta. Det verkar som om alla lite mörkare sidor av tillvaron är portförbjudna; allt ska vara trevligt och positivt, annars får det inte vara med i texter och bilder. (Min egen blogg utgör inget större undantag, jag drar mig också för att skriva om livets jävligheter.) Alldeles osökt kommer jag att tänka på Joakim Pirinens teaterpjäs Familjen Bra. Jag har tyvärr inte sett den föreställningen, men jag har boken. Via Google kan man finna en hel del info om Pirinens lilla bok, och jag väljer här att citera en av texterna därifrån, författaren är tyvärr inte nämnd:

'Joakim Pirinens bok Familjen Bra handlar om världens konstigaste familj – nämligen familjen som helt och hållet saknar problem. Det är givetvis ett rent experiment från Pirinens sida, han har satt sig i sinnet att berätta om en familj som är alltigenom lycklig, som saknar alla normala friktioner, och resultatet blir mycket underligt – man tror inte för en sekund att detta kan vara möjligt.
Boken består dels av två pjäser om familjen Bra, den genomgulliga familjen, där alla är så trevliga mot varann att man som läsare blir alldeles snurrig i huvet, man börjar misstänkliggöra själva begreppet trevlig, detta kan inte vara nyttigt, tänker man, hädanefter tror jag inte på nån som säjer nåt trevligt till nån. Man är ju van vid att teater bara handlar om elakhet, ta t ex Lars Norén, systemet i hans pjäser är att alla är elaka mot alla hela tiden, och det har vi av tradition lärt oss att betrakta som SANN teater, inzoomningen och magnifieringen av det svarta/beska/bittra i livet har av tradition kommit att betraktas som realistisk och äkta verklighetsteater. Men Pirinen gör programmatiskt tvärtom! Han zoomar in gulligheten i stället, det vänliga-rara-snälla, och som betraktare reagerar man nästan aggressivt, så här får det inte vara! Det här är inte verkligt!
Familjen Bra är alltigenom lyckad och välartad, alltigenom god och trivselfull, för varje replik överträffas präktigheten ytterligare ett snäpp. I Familjen Bra förstÅÅÅr man varann, man förstår ALLT, man diskuterar, man lyssnar, man skisserar lösningar till alla världsproblem med hjälp av outsinligt flödande tolerans och välvilja. Det är så överdådigt att åskådaren till slut storknar och går i däck, precis som när man ser Norén, fast av motsatt anledning.'

Jag vill gärna citera den första scenen ur Familjen Bra med några avfotograferade sidor. Klicka på miniatyrbilerna så kommer texterna upp i läsbart format. Mycke' nöje tillsammans med en familj som får representera den mysgosiga delen av bloggvärlden.




PS: Jag har haft lite problem när jag försökt öppna miniatyrbilderna. Om någon annan har samma problem vore jag tacksam för en kommentar om det, så att jag kan reklamera hos blogg.se.